Om medling och reparativ rättvisa
Medling vid brott bygger på filosofin om reparativ rättvisa. Teorier kring reparativ rättvisa utvecklades främst under 1960- och 1970-talen, utifrån inspiration av vissa ursprungsbefolkningars sätt att hantera konflikter på.
Det finns än så länge alltför lite svensk forskning på området, även om mer kunskap håller på att utvecklas. Den internationella forskning som finns visar dock positiva resultat för brottsoffren, bl.a. i form av minskad rädsla och hämndbegär. När det gäller återfall i brott är bilden dock mer splittrad, även om en del positiva brottsförebyggande effekter kunnat påvisas.
Andra former av medling och reparativ rättvisa är exempelvis skolmedling, grannmedling, familjerådslag och peacemaking circles.
Medlingsinstrumentet är en universell konfliktlösningsmetod som är tillämplig i alla former av konflikter på såväl makro- som mikronivå.
Reparativ rättvisa (på engelska restorative justice) är ett straffrättsfilosofiskt begrepp där utgångspunkten är att den som har åsamkat skadan ska reparera denna genom att gottgöra den person som drabbats. Det rättssystem som praktiseras i dag, brukar benämnas retributivt. Här företräds gärningsperson och brottsoffer av samhällets aktörer (advokater, åklagare och domare). Brottet betraktas främst som ett brott mot staten och de inblandade parterna ges en mer sekundär roll.
En repararativ rättsfilosofi skiljer sig från den retributiva bl.a. genom att de inblandade parterna, gärningsperson och brottsoffer, kommunicerar direkt med varandra om brottshändelsen. Brottsoffret kan genom detta få upprättelse och eventuell annan gottgörelse för den uppkomna skadan. Gärningspersonen ges möjlighet att efter bästa förmåga reparera skadan, materiellt eller på annat sätt.
Det finns flera olika former av reparativ rättvisa, medling vid brott är en av dem. I denna form möts brottsoffer och gärningsperson tillsammans med en opartisk medlare för att samtala om brottshändelsen och dess konsekvenser. I Sverige regleras verksamheten med medling vid brott av den s.k. medlingslagen (Lag 2002:445, om medling med anledning av brott). Fr.o.m. den 1 januari 2008 är det obligatoriskt för landets kommuner att kunna erbjuda medling till alla unga gärningspersoner under 21 år.
Medling och andra former av reparativ rättvisa finns i många länder, både inom och utom Europa. EU:s rekommendation är dock att medling ska finnas i alla EU-länder.
